Open up your mind and see like me

Tänkte bara tacka alla er som visar stöd genom sms, msn, telefonsamtal, kommentarer och dyligt :)
Det värmer verkligen och får mig att inse att framtiden kanske inte är så långt bort ändå..
Om några veckor borde jag se ljuset i den här mörka tunneln.

För att gå vidare..
Igår fick jag mitt första "lilla jobb" i gokarthallen..
Sitter i tornet och fixar listorna, sköter "belysningen" och har koll på tiden ungefär.
Det var helt okej faktiskt. :)
Lite läskigt med killar överallt bara.. -.-'
Vart jag än tittade.. Förutom Ann-Sofie som jobbar i fiket liksom.
Men de var ganska snälla som jobbade ^^
Dock så mobbade de mig för att min mic. var trasig -.-'
Men, det där kan jag tänka mig att fortsätta med..

Mamma sysselsätter mig här hemma hela tiden för att jag inte ska tänka så mycket, så jag vet inte hur mycket bullar och chokladmuffins vi har i kyl och frys nu..
Lättare att sitta där borta, känns lite som att jag tynger mamma här hemma när hon ska "ta hand om mig"  som hon säger och hon sitter och iakttar när jag äter så att jag verkligen får i mig något..
Försöker alltid trycka i mig fika, mat & godis, känner mig som en julgris ungefär.
-.-'

Imorgon ska jag ner till gokarthallen igen och göra samma sak som igår, ännu en till tävling på 1,5 timme non stop. Spännande.
Ska nog jobba hela lördag också.
Sen blir det uppladdning inför måndagens besök på ungdomspsyk..